Communiations Theories

Craftsmanship theory

Eugene Bardach liknar interorganisationellt samarbetskapacitet (Interagency collaborative capacity, ICC) med en grupp snickare (craftsmen) som ska bygga ett hus. Detta liknelse, menar han, illustrerar att samarbetet Ð'r kreativt, Ð'ndamеlsenligt och integrerande. NÐ'r en grupp snickare ska bygga ett hus Ð'r det mеnga faktorer som avgцr hur bra slutresultatet kommer att vara. Nеgra av de viktigare faktorerna Ð'r erfarenheten av parterna, resurser, utomstеende faktorer som kan motarbeta projektet och mцjlighet till anpassning. Pе liknande sÐ'tt kan framgеngsmцjligheterna i ett interorganisationellt samarbete bedцmas av den nivе av skicklighet och mеlmedvetandet som deltagande aktцrer bidrar med, kvalitйn och tillgÐ'nglighet av resurser, samt aktцrernas mцjligheter att skydda sig frеn utomstеende motverkande krafter (Bardach, 1998).

Inom ICC kan man skilja mellan objektiva och subjektiva komponenter. De objektiva komponenterna inkluderar formella цverenskommelser, ekonomin och andra resurser som t.ex. utrustning. Den subjektiva komponenten Ð'r en individs fцrvÐ'ntningar och еsikter av de andra i gruppens kompetens och fÐ'rdigheter (Bardach, 1998). Dessa fцrvÐ'ntningar Ð'r oftast format av de Ð'ktцrernas beteende utanfцr samarbetsgruppen. En organisations mцjlighet till samarbete bedцms dÐ'rmed genom sitt eget agerande snarare Ð'n genom en bedцmning av dess egentliga samarbetskapacitet. Bardach menar att organisationer som fungerar dеligt i ensamhet kan fungera pе ett helt annat sÐ'tt i ett samarbete med andra organisationer och pе samma sÐ'tt kan organisationer som fungerar bra i ensamhet fungera mindre bra i gruppsammanhanget. DÐ'rfцr Ð'r det missvisande att bedцma organisationer pе dessa ofцrenliga egenskapar.

Bardach betonar att det inte finns nеgon korrelation mellan subjektiva och objektiva komponenter. Den subjektiva komponenten kan vara stark men gruppen kan sakna resurser eller viktig kunskap. Alternativt, den objektiva komponenten kan finnas men dеlig kommunikation kan hindra gruppen frеn att dra nytta av den (Bardach, 1998).

Katalysatormodellen

Torbjцrn Forkby anvÐ'nder en katalysator som metafor fцr gruppsamarbetet. En katalysator Ð'r ett Ð'mne som pеskyndar en kemisk reaktion hos andra element utan att sjÐ'lv fцrÐ'ndras. I gruppsammanhanget kan det finnas en part som har mer makt Ð'n andra i gruppen. Denna maktposition kan bero