Nairobi, Kenya, Ett OmrÐ"ҐDe I FÐ"¶RÐ"¤Ndring

Metod

Arbetet med Nairobi i Kenya har flutit pÐ"Ґ bra, dock inte helt utan problem. Det fÐ"¶rsta som vi stÐ"¶tte pÐ"Ґ var att informationen om huvudstaden Nairobi som skulle vara fokus i arbetet var svÐ"Ґrfunnen, i de fall den fanns att tillgÐ"Ґ var den tyvÐ"¤rr vÐ"¤ldigt fragmentarisk och bristfÐ"¤llig. Detta gjorde att vi var tvungna att lÐ"¤gga fokus pÐ"Ґ hela landet istÐ"¤llet.

Uppgiften i projektet var att definiera en hÐ"Ґllbar utveckling samt utreda hur tvÐ"Ґ motsatsscenarion skulle kunna pÐ"Ґverka landet och den globala miljÐ"¶n. I dessa skulle fÐ"¶rbrÐ"¤nningen av fossila brÐ"¤nslen vÐ"¤gas in. NÐ"¤r vi nÐ"¤rmare undersÐ"¶kte landet konstaterade vi att mÐ"Ґnga andra faktorer var i behov av att utvecklas fÐ"¶rst innan de har mÐ"¶jlighet att koncentrera sig pÐ"Ґ miljÐ"¶n. PÐ"Ґ grund av detta Ð"¤r arbetet inte endast fokuserat pÐ"Ґ miljÐ"¶n, dess effekter och orsaker utan ocksÐ"Ґ sociala, ekonomiska och humanitÐ"¤ra vÐ"¤sentliga frÐ"Ґgor fÐ"¶r Kenya. MiljÐ"¶n blir lÐ"¤tt Ð"Ґsidosatt nÐ"¤r man lÐ"¤ser om problem som hemlÐ"¶shet sjukdomsepidemier och miljontals lidande medborgare.

KÐ"¤llkritik

Regeringen Ð"¤r en tillfÐ"¶rlitlig kÐ"¤lla eftersom skriften "Johannesburg FN: s mÐ"¶te om hÐ"Ґllbar utveckling" Ð"¤r undertecknad av den svenska regeringen samt av FN. De fakta som bearbetas i texten Ð"¤r inte detaljerade utan i form av en handlingsplan fÐ"¶r hur man ska lÐ"¶sa olika problem vÐ"¤rlden Ð"¶ver. Den del vi nyttjade behandlade olika lÐ"¶sningar om hur man ska lÐ"¶sa problem sÐ"Ґsom fattigdom, sjukdom, energifÐ"¶rsÐ"¶rjning och miljÐ"¶fÐ"¶rstÐ"¶rning i Afrika. Vi fann kÐ"¤llan trovÐ"¤rdig samt nÐ"¶dvÐ"¤ndig.

CIA World Fact Book, Nationalencyklopedin, Sida, BBC Weather Center, Globalis och UI Ð"¤r fakta som anses vara opolitiskt bundna och opartiska, dÐ"Ґ fakta enbart Ð"¤r siffror som i obetydlig grad skiljer sig ifrÐ"Ґn varandra.

Glass, Jennifer Ð"¤r en mer diskutabel kÐ"¤lla dÐ"Ґ hon inte skriver fÐ"¶r nÐ"Ґgon vÐ"¤lkÐ"¤nd organisation eller har bekrÐ"¤ftade meriter. Hennes text Ð"¤r i hÐ"¶g grad framtidsanalytiskt, vilket Ð"¤r nÐ"Ґgot sÐ"¤llsynt inom detta omrÐ"Ґde. Granskas texten med ett kritiskt Ð"¶ga Ð"¤r den brukbar.

NaturvÐ"Ґrdsverket Ð"¤r en statlig myndighet som behandlar ekologiska problem. Eftersom verkets huvuduppgift Ð"¤r att fÐ"¶rbÐ"¤ttra miljÐ"¶n finns risken att fakta framfÐ"¶rs med en negativ klang vilket fÐ"¶rÐ"¤ndrar intrycket av verkligheten.

Ohlsson, Leif driver omvÐ"¤rldsbilder som bygger pÐ"Ґ hÐ"¤mtat material frÐ"Ґn FN, rapporter frÐ"Ґn mÐ"¤nskliga rÐ"¤ttighets- och frivilligorganisationer, miljÐ"¶organisationer, forskningsinstitutioner samt stora nyhetsbyrÐ"Ґer. Organisationen Ð"¤r politiskt obunden och dess syfte Ð"¤r att spegla den vÐ"¤rlden vi befinner oss i pÐ"Ґ ett informativt sÐ"¤tt.

Sveriges Ambassad i Nairobi finner vi vÐ"¤ldigt aktuell dÐ"Ґ den Ð"¤r placerad i landet. Den fakta som finns handlar mer om de sociala problemen Ð"¤n de miljÐ"¶mÐ"¤ssiga.

A. Beskrivning av staden

Nairobi, Kenya Ð"...r 2005 Ð"...r 2050

InvÐ"Ґnarantal 33,8 miljoner (2,5 miljoner, Nairobi)1 44 miljoner3

BefolkningstÐ"¤thet 58 inv / km2 76 inv / km2

Fertilitet (barn/kvinna) 4,96 barn per kvinna2 2,1 barn per kvinna

BefolkningsfÐ"¶rÐ"¤ndring (%) 2,56 %3 1,24 %

SpÐ"¤dbarnsdÐ"¶dlighet 77 per 1 000 levande fÐ"¶dda1

50 per 1000 levande fÐ"¶dda

MedellivslÐ"¤ngd 47,2 Ð"Ґr4 54.13

Ð"...ldersstruktur 0-14, 15-64, 66- 0-14: 42,5 %, 15-64: 55,2 %, 65-: 2,3 %, 0-14: 24,3 % 15-64: 62,7 % 65-: 13 %

BNP/capita $ 481 1 $ 647

Befolkning med inkomst under 1$ 50% 35 %

Urbaniseringsgrad 36 % 42 %

Ekologiskt fotavtryck 0,90 Hektar/person7 1 Hektar/person

TillgÐ"¤ngligt ekologiskt fotavtryck 2 Hektar/person4 1,5 Hektar/ person

HIV/AIDS fÐ"¶rekomst 1,2 miljoner Ð"Ґr 20032 1 miljon

Antal dÐ"¶da pga. HIV/AIDS 150 000 / Ð"Ґr 3 110 000 /Ð"Ґr

Medeltemperatur januari/juli Jan-Mars 21 GC, Jun-Jul 16 GC6 Jan Ð'- Mars 24 GC, Jun-Jul 19 GC

Genomsnittlig Ð"ҐrsnederbÐ"¶rd 958 mm5 852mm

Arbetsmarknadens fÐ"¶rdelning Jordbruk: 77%1

Industrier: 8%1

TjÐ"¤nster: 15%1

ArbetslÐ"¶shet:40%2 Jord bruk: 54%

Industrier: 20 %

TjÐ"¤nster: 26%

ArbetslÐ"¶shet: 32%

EnergifÐ"¶rbrukning kWh/person 94 kg oljeekvivalenter per person2 120