The Enron Case

Assignment 2 The Enron Case

Inledning: Vi har i uppgift att beskriva kortfattat och analysera EnronÒ's uppgеng och fall ur ett beteendefinansiellt perspektiv. Som huvudsaklig litteratur har vi anvÐ'nt oss av den anvisade Behavioral Coporate Finance skriven av Hersh Shefrin. Vi kommer att vÐ'lja 4 specifika beslut av fцretagsledningen som vi tror ledde till Enrons fall. Om inget annat Ð'r angivet Ð'r det huvudlitteraturen som gÐ'ller. Som bakgrund till analysen har vi anvÐ'nt oss av rapporten: Financial Engineering, Corporate Governance, and the Collapse of Enron. Stuart L. Gillan and John D. Martin. Till den gцr vi inga hÐ'nvisningar.

Belцningssystem

Enron hade ett tredelat belцningssystem som handlade om fцrsÐ'ljning, еrligt incitament och lеngsiktigt incitament. Pе det hÐ'r viset hade man tÐ'nkt sig att minska mцjligheten att skapa kortsiktiga vinster pе bekostnad av den lеngsiktiga vinsten. Dels delades belцningen ut i form av "performance units" och dels i form av aktieoptioner som hade ett startvÐ'rde pе $1/st. "Performance units" vÐ'rde baserades pе Enrons ranking av delÐ'garnas avkastning i fцrhеllande till en referensgrupp av aktier pе 12 liknande fцretag. Om inte avkastningen цversteg "T-Billen" uteblev ersÐ'ttning. Med andra ord var mycket av bonusen kopplad till aktievÐ'rdet och fцrsÐ'ljningen. Man frеgar sig sеledes om det hÐ'r Ð'r bra och uppmuntrar de anstÐ'llda att verka fцr fцretags bÐ'sta eller om det helt enkelt premierar kortsiktig kursuppgеng framfцr lеngsiktighet?

I rapporten hÐ'nvisar man till Murphy (1999) och Healy (1995) vilka pеstеr att bonusar konstruerade pе det hÐ'r viset med olika trцskelnivеer ger incitament fцr ledningen att manipulera med vinstsiffrorna fцr att fе hцgre bonus och att det skulle innebÐ'ra att det fцrbÐ'ttrade resultatet bara blir kortsiktigt. Man konstaterar dock i rapporten att det hцga resultatet stеr sig цver flera еr. Shefrin faststÐ'ller att styrelser i alltfцr hцg frekvens betalar ut bonusar Ð'ven vid ett dеligt arbete och inte sÐ'rskilt ofta varierar med prestationen. I rapporten skriver Shefrin att det finns en risk att ledningen beter sig oetiskt pе grund av att de kÐ'nner en aversion mot en sÐ'ker fцrlust och att de dessutom har fцr hцga ambitioner. Shefrin fцreslеr att man nollstÐ'ller referenspunkterna och sÐ'tter nya realistiska mеl och att fцrluster mеste identifieras цver en viss nivе. Man mеste Ð'ven komma ihеg att det Ð'r vÐ'ldigt ovanligt att man verkligen presterar цver oddsen. IstÐ'llet fцr att nе de hцgt uppsatta mеlen fцrlorar de all sin anstÐ'ndighet och fцrtroendet. Shefrin ser ocksе att ledningen tror att de har stцrre kontroll цver belцningssystemen Ð'n de i realiteten har . Det finns med andra ord stora problem fцrknippat med den hÐ'r typen av belцningssystem.

SkuldsÐ'ttning

Om man tittar strikt pе debt/equtiy-ration sе finner man inget direkt anmÐ'rkningsvÐ'rt i den. Bakom statistiken dцljer sig dock en del. Enron var mycket involverade i SPEs och bar i mеnga fall ekonomisk garanti fцr deras еtaganden. Det visar sig dock att skulderna fцr SPE i mеnga fall var extrema. Enron finansierade en stor del av sin verksamhet med poster som inte Ð'r upptagna i balansrÐ'kningen. Partnerskapen tog upp mycket stora lеn som Enron gick i garant fцr. Deras(Fцrstеr inte vem du syftar pе??) mцjlighet att kunna betala tillbaka lеnen var i mycket hцg utstrÐ'ckning beroende av Enrons aktievÐ'rde som de Ð'gde(HÐ"R Ð"R DET KONSTIGT IGEN,FATTAR INTE VAD DU MENAR). NÐ'r Enrons aktiepris bцrjade rasa var katastrofen ett faktum och de hade inte mцjlighet att fullfцlja sina ekonomiska еtaganden. Det medfцrde att Enron omgеende fцrsattes i konkurs.

I rapporten stеr det angivet att de SPE Enron var inblandade i var hцgriskprojekt. Vidare framgеr ocksе att skuldsÐ'ttningsgraden om man rÐ'knar med SPE stÐ'ndigt blev hцgre. Det hÐ'r Ð'r tecken pе att man fцrsцkte tÐ'cka upp fцrlusterna ur misslyckade projekt med mer risk. Shefrin pratar om att mÐ'nniskor blir risksцkande nÐ'r de stеr infцr en eventuell fцrlust . Det blir svеrt fцr dem att erkÐ'nna att de verkligen riskerar fцrlust. Ledningen kommer under fцrutsÐ'ttningarna att lÐ'gga fцr stor vikt vid information som bekrÐ'ftar deras bild. I rapporten stеr skrivet att Arthur Andersen var den som rеdgav Enron infцr samarbeten med SPE. Det Ð'r mycket troligt att man lade stor vikt vid hans information eftersom han var deras revisor. Samtidigt ska man veta att Arthur tjÐ'nade personligen pе att engagera Enron i SPE. Vi ser det som mycket troligt att man valde att skuldsÐ'tta sig med mer riskfyllt kapital i syfte att klara av eventuella fцrluster man stod infцr till fцljd av att man led av fцrlustaversion.

Arthur Andersen

Arthur Andersen var fцretags revisor. Han hade dock ett stort problem fцrknippat med sig. Han var bеde deras interna och externa revisor. Man ifrеgasÐ'tter hans egentliga oberoende, vilket Ð'r mycket viktigt. Det gцrs pе tre grunder. Fцrst menar man att sÐ'ttet att betala ut ersÐ'ttning till revisorer har sina brister. Vissa argumenterar dock fцr att revisorer fцrlorar sitt goda rykte om de begеr oegentligheter vid ett fцretag och dÐ'rmed inte skulle kunna ta pе sig fler uppdrag i framtiden. Dock visar