Avkastning PÐ"Ґ HÐ"¶Gre Utbildning - En Analys

1 Inledning

1.1 Problembakgrund

Sveriges ekonomi ansÐ"Ґgs en gÐ"Ґng i tiden kunna erbjuda en ”tredje vÐ"¤g” mellan kapitalism och socialism. Den ”svenska modellen” bedÐ"¶mdes vara en mer mÐ"¤nsklig form av kapitalism jÐ"¤mfÐ"¶rt med den kapitalism som andra marknadsekonomier erbjÐ"¶d. Modellen innebar att staten samt fackfÐ"¶reningar och arbetsgivarorganisationer fick ett stort inflytande i syfte att utjÐ"¤mna inkomsterna genom en massiv inkomstomfÐ"¶rdelning.

PÐ"Ґ 1950-och 1960-talet hade Sverige en god ekonomisk utveckling. Under 1970-och 1980-talet fÐ"¶rsÐ"¤mrades dock den ekonomiska utvecklingen i Sverige och pÐ"Ґ 1990-talet gick den in i en djup kris. I tabell 1 visas den svenska tillvÐ"¤xten i fÐ"¶rhÐ"Ґllande till ett genomsnitt fÐ"¶r Ð"¶vriga industrilÐ"¤nder mellan 1970 och 1993.

Tabell 1. Ð"...rlig procentuell tillvÐ"¤xt i BNP 1970-93

1970-77 1978-86 1987-93 1970-93

Sverige 1,7 2,1 0,2 1,5

OECD 3,5 2,5 2,5 2,9

OECD Europa 2,5 2,0 2,5 2,3

Anm: 1992-93 Ð"¤r OECD:s prognos

KÐ"¤lla: SOU 1993:16 Nya villkor fÐ"¶r ekonomi och politik Bilagedel 1, Henrekson, M. Humankapital, produktivitet och tillvÐ"¤xt. AllmÐ"¤nna FÐ"¶rlaget, Stockholm

Den svenska tillvÐ"¤xten har varit klart lÐ"¤gre Ð"¤n OECD:s under de senaste decennierna och mÐ"Ґnga har bÐ"¶rjat tvivla pÐ"Ґ vÐ"¤lfÐ"¤rdsstaten Sverige. NÐ"Ґgra menar att orsakerna till Sveriges fÐ"¶rsÐ"¤mrade tillvÐ"¤xt ligger delvis i den inkomstomfÐ"¶rdelningsprocess som skett .

En del av denna utjÐ"¤mningsprocess skedde med hjÐ"¤lp av centraliserade lÐ"¶nefÐ"¶rhandlingar mellan LO och SAF. FÐ"¶rhandlingarna skulle minska lÐ"¶neskillnaderna mellan arbetstagarna genom att pressa samman lÐ"¶nestrukturen, vilket innebar hÐ"¶jda minimilÐ"¶ner och sÐ"¤nkta - eller frysta - maximilÐ"¶ner.

I och med en sammanpressad lÐ"¶nefÐ"¶rdelning uppstÐ"Ґr kostnader i form av effektivitetsfÐ"¶rluster och incitamentproblem. Om den ekonomiska ersÐ"¤ttningen Ð"¤r fÐ"¶r lÐ"Ґg kommer inte arbetskraften att flytta till mer produktiva sysselsÐ"¤ttningar. Unga mÐ"¤nniskor kommer inte att vilja utbilda sig om de framtida fÐ"¶rvÐ"¤ntade inkomstÐ"¶kningarna Ð"¤r fÐ"¶r smÐ"Ґ.

Dessa effekter innebÐ"¤r att arbetsmarknadens flexibilitet minskar samt att humankapitalets tillvÐ"¤xthastighet sjunker. BÐ"Ґde arbetsmarknadens flexibilitet och humankapitalets tillvÐ"¤xt Ð"¤r av stor betydelse fÐ"¶r den ekonomiska utvecklingen i ett land.

NÐ"¤r flexibiliteten pÐ"Ґ arbetsmarknaden sjunker tar det lÐ"¤ngre tid fÐ"¶r samhÐ"¤llet att genomfÐ"¶ra strukturomvandlingar. Arbetsmarknaden fungerar sÐ"¤mre vilket innebÐ"¤r hÐ"¶gre arbetslÐ"¶shet och Ð"¶kade kostnader fÐ"¶r samhÐ"¤llet.

Humankapitalet kan ses som en produktionsfaktor jÐ"¤msides med kapital, arbetskraft och insatsvaror som anvÐ"¤nds i produktionen av varor och tjÐ"¤nster. Det Ð"¤r en kÐ"¤lla till innovationer. LÐ"¤nder med god tillgÐ"Ґng till humankapital har ocksÐ"Ґ lÐ"¤ttare att tillgodogÐ"¶ra sig ny teknologi.

Analyser gjorda fÐ"¶r ett flertal lÐ"¤nder ger stÐ"¶d fÐ"¶r hypotesen att humankapitalet Ð"¤r en viktig faktor bakom ekonomisk tillvÐ"¤xt. Ð"„ven svenska studier har visat att det finns samband mellan hÐ"¶g tillvÐ"¤xt och fÐ"¶rmÐ"Ґga att tillgodogÐ"¶ra sig nya tekniska kunskaper samt att kompetens mÐ"Ґste belÐ"¶nas fÐ"¶r att tillvÐ"¤xten skall Ð"¶ka.

Humankapitalet erhÐ"Ґlls bÐ"Ґde genom yrkesverksamhet och utbildningsinsatser och Ð"¤r ett mÐ"Ґtt pÐ"Ґ individernas kunskaper och yrkesskicklighet. Kostnaderna Ð"¤r bÐ"Ґde de direkta utgifterna fÐ"¶r utbildningen och de uteblivna inkomsterna under utbildningstiden. IntÐ"¤kterna erhÐ"Ґlls i form av hÐ"¶gre inkomster, hÐ"¶gre social status och mÐ"¶jligen ett mer varierande arbetsliv. Den ekonomiska avkastningen som erhÐ"Ґlls pÐ"Ґ investeringen i humankapital brukar kallas fÐ"¶r utbildningspremie och den anger vanligtvis den procentuella Ð"¶kningen i lÐ"¶n som uppnÐ"Ґs pÐ"Ґ grund av utbildningen.

Om de ekonomiska incitamenten fÐ"¶r utbildning Ð"¤r lÐ"Ґga pÐ"Ґ grund av fÐ"¶r dÐ"Ґlig avkastning pÐ"Ґ investeringar i humankapital kan en minskad tillvÐ"¤xt i humankapitalet erhÐ"Ґllas. Detta skulle kunna innebÐ"¤ra produktivitetsfÐ"¶rluster fÐ"¶r den svenska ekonomin.

1.2 Investeringsbeslut

Humankapitalet hos en individ bestÐ"Ґr av de kunskaper och fÐ"¤rdigheter som han/hon fÐ"¶rskaffat sig. Uppbyggnaden av humankapital sker genom investeringar i utbildningar men ocksÐ"Ґ via arbetserfarenhet. NÐ"¤r det gÐ"¤ller utbildning uppstÐ"Ґr kostnader som utbildningsavgifter, fÐ"¶rlorad arbetsinkomst under utbildningstiden med mera. IntÐ"¤kterna fÐ"¶r investeringen kan ses som Ð"¶kningen av framtida inkomster orsakad av den Ð"¶kade utbildningen samt Ð"¶kad livskvalitet i form av social status, personlig fÐ"¶rkovran, intressanta arbetsuppgifter och behaglig arbetsmiljÐ"¶.

Som nyttomaximerare vill individen erhÐ"Ґlla stÐ"¶rsta mÐ"¶jliga nytta. Det optimala Ð"¤r dÐ"Ґ att fÐ"¶rsÐ"¶ka bedÐ"¶ma intÐ"¤kterna och kostnaderna av utbildningsinvesteringen och vÐ"¤lja den utbildningsnivÐ"Ґ som optimerar vinsten.

1.3 Problemdiskussion

Det mÐ"Ґste finnas tillrÐ"¤ckligt hÐ"¶ga ekonomiska