Den Subalterna IdÐ"©Historien

1.1 Inledning och problemomrÐ"Ґde

Den ursprungliga tanken med den hÐ"¤r uppsatsen var att arbeta med en text av Domitila Barrios de Chungara, nÐ"¤mligen hennes vittnesbÐ"¶rd Om ni lÐ"Ґter mig tala. Barrios de Chungara var politiskt aktiv i HusmÐ"¶drafÐ"¶reningen vid tenngruvan Siglo XX i Bolivia pÐ"Ґ 1970-talet. Som politiskt aktiv sÐ"¤nde hon bland annat radioprogram i gruvarbetarnas radio och blev Ð"¤ven fÐ"¤ngslad och torterad av den bolivianska regeringen, och levde i exil i Sverige i nÐ"Ґgra Ð"Ґr. Barrios de Chungara uppmÐ"¤rksammades internationellt dÐ"Ґ hon medverkade i en dokumentÐ"¤rfilm om syd- och nordamerikanska kvinnors kamp fÐ"¶r jÐ"¤mstÐ"¤lldhet med titeln La doble jornada (det dubbla dagsverket).

Jag hade dÐ"Ґ tÐ"¤nkt analysera det textavsnitt dÐ"¤r Barrios de Chungara befinner sig pÐ"Ґ FN:s internationella kvinnokonferens i Mexico City 1975 och hennes kritik mot den vÐ"¤sterlÐ"¤ndska feminism hon dÐ"¤r mÐ"¶tte. Med utgÐ"Ґngspunkt ur Gayatri Chakravorty Spivaks essÐ"¤ "Kan den subalterna tala?" samt det teoretiska begreppet intersektionalitet hade jag dÐ"Ґ tÐ"¤nkt analysera denna text.

Ganska snart stÐ"¶tte jag dock pÐ"Ґ ett problem som grundade sig i att det inte var Barrios de Chungara sjÐ"¤lv som skrivit boken. Den hade istÐ"¤llet nedtecknats och redigerats efter bandinspelningar med Barrios de Chungara av den brasilianska journalisten Moema Viezzer. Detta ledde till att boken "Om ni lÐ"Ґter mig tala" inte kunde ses som en kÐ"¤lltext i vanlig bemÐ"¤rkelse, faktiskt fÐ"¶rfattad av Barrios de Chungara.

Mitt intresse fÐ"¶r Barrios de Chungaras text fÐ"¶rde mig in pÐ"Ґ en nytt spÐ"Ґr, som rÐ"¶rde sig kring mÐ"¶jligheten att alls studera hennes text. Den ursprungliga problematiken fÐ"¶rÐ"¤ndrades, eller togs till en ny nivÐ"Ґ. Det Ð"¤r inte bara sÐ"Ґ att vi inom en vÐ"¤sterlÐ"¤ndsk kunskapstradition inte lyssnar till den subalterna, den idÐ"©- och lÐ"¤rdomshistoriska genrens grÐ"¤nser fÐ"¶rsvÐ"Ґrar arbetet med att gÐ"¶ra andra rÐ"¶ster hÐ"¶rda. Vidare innebÐ"¤r detta att det Ð"¤r omÐ"¶jligt att undvika representationsproblematiken. Jag mÐ"Ґste istÐ"¤llet gÐ"Ґ till dess kÐ"¤rna, problematisera och teoretisera vad detta innebÐ"¤r fÐ"¶r idÐ"©- och lÐ"¤rdomshistorien. Eftersom jag inte pÐ"Ґ nÐ"Ґgot sÐ"¤tt stÐ"Ґr utanfÐ"¶r den vÐ"¤sterlÐ"¤ndska kunskapsdiskursen, mÐ"Ґste jag ocksÐ"Ґ vara medveten om min roll i denna. FÐ"¶r min egen skull kommer mitt arbete dÐ"¤rfÐ"¶r att utgÐ"¶ra ett teoretiskt ramverk infÐ"¶r min c-uppsats, dÐ"¤r min teoribyggnad kan hjÐ"¤lpa mig att analysera idÐ"©arvet frÐ"Ґn Domitila Barrios de Chungara. I denna uppsats har jag alltsÐ"Ґ valt att inte analysera Barrios de Chungaras text, utan bara anvÐ"¤nda henne som exempel i utforskandet av kÐ"¤lltextens grÐ"¤nser.

GrundlÐ"¤ggande, i sjÐ"¤lva verket syftet med uppsatsen, Ð"¤r frÐ"Ґgan: Hur kan man behandla Domitila Barrios de Chungaras text, och andra liknande, som kÐ"¤lltexter? FÐ"¶r att besvara denna frÐ"Ґga mÐ"Ґste vad kriterierna fÐ"¶r en idÐ"©historisk kÐ"¤lltext inringas; vad innebÐ"¤r det att representera?; och slutligen; vilka maktstrukturer styr vad som ses som kunskapsobjekt?

1.2 Tidigare forskning

Fram till 1970-talet prÐ"¤glades den idÐ"©- och lÐ"¤rdomshistoriska forskningen av studier av olika idÐ"©arv i Sverige, den hade alltsÐ"Ґ en nationell prÐ"¤gel. I GÐ"¶teborg har perspektivet vidgats och pÐ"Ґ senare Ð"Ґr har den europeiska och utomeuropeiska idÐ"©historien behandlats i flera avhandlingar. Jag tÐ"¤nker dÐ"Ґ pÐ"Ґ Edda Mangas avhandling Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag Ð'- en studie av det excentriska idÐ"©arvet i Cecilia Rodriguez tÐ"¤nkande, Michael Azars avhandling Frihet, jÐ"¤mlikhet, brodermord: Revolution och kolonialism hos Albert Camus och Frantz Fanon (2001), samt Mikela Lundahls avhandling om Vad Ð"¤r en neger? om LeÐ"Ñ-pold SÐ"©dar Senghor och AimÐ"© CÐ"©saire i negritÐ"Ñ"derÐ"¶relsen.

Ingen av dessa tÐ"¤nkare Ð"¤r egentigen utomeuropeiska, i den mening att Rodriguez visserligen levde pÐ"Ґ Kuba, men hade sitt idÐ"©arv fast fÐ"¶rankrat i den katolska idÐ"©traditionen och hon var dessutom kreol. Fanon verkade i Frankrike, Ð"¤ven om han ursprungligen kom frÐ"Ґn Martinique, liksom Senghor och CÐ"©saire, vilka usprungligen kom frÐ"Ґn Senegal respektive Martinique.

1.3 Material och metod

Jag har till stor del utgÐ"Ґtt frÐ"Ґn Spivaks "Kan den subalterna tala?", i dess lÐ"¤ngsta version, ursprungligen publicerad i Marxism and the interpretation of culture, men hÐ"¤r i en svensk Ð"¶versÐ"¤ttning i "Postkoloniala studier". Edda Mangas avhandling Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag Ð'- enstudie av det excentriska idÐ"©arvet i Cecilia Rodriguez tÐ"¤nkande har vait central i arbetet med denna uppsats. Jag har ocksÐ"Ґ funnit antologin Globaliseringens kulturer (Eriksson et al, red) till stor hjÐ"¤lp, liksom Intersektionalitet av de los Reyes och Mulinari, Foucault och Deleuze' "Intellectuals and power" samt Vad Ð"¤r idÐ"©historia (BjÐ"¶rck et al, red). FÐ"¶r att exemplifiera min tes har jag vidare anvÐ"¤nt mig av Domitila Barrios de Chungaras Om ni lÐ"Ґter mig tala. Slutligen har jag ocksÐ"Ґ anvÐ"¤nt mig av artiklarna "Glossary of Key Terms in the Work of Gayatri Chakravorty Spivak" av Michael Kilburn, "Gayatari Spivak och den andres talan" av Mikela Lundahl, samt "An Interview with Gayatri Chakravorty Spivak" av Sara Danius och Stefan Jonsson, fÐ"¶r att fÐ"Ґ en vidare fÐ"¶rstÐ"Ґelse av Spivaks begrepp.

Metoden har varit att utgÐ"Ґ frÐ"Ґn